Det blev inte den diagnos jag ville ha.. – John Valencia
johnvalencia

John Valencia

Det blev inte den diagnos jag ville ha..

Den här dagen har varit ett kaos. Vi vaknade upp efter en relativt god natts sömn men i och med att jag skulle till ortopeden på eftermiddagen för utlåtande ville jag inte äta några smärtstillande för att verkligen känna min smärta. Med andra ord så var det en ganska obekväm morgon men jag hade siktet inställt på eftermiddagen. Tyvärr visade sig vara just idag som vattnet skulle stängas av och det skedde redan innan vi hade gått upp så vi kunde varken duscha, borsta tänderna eller dricka välling/kaffe. Ja ni fattar hur starten på dagen var. .. Lägg sen till att hissen inte fungerade så vi kunde inte lämna lägenheten i och med att hissen är inne i lägenheten. Eller jo jag kunde ju bära ner Miriam och vagnen om jag kände från det, men vi bor i vindsvåningen så det kände varken jag eller min rygg för så det blev ytterligare ett samtal till hissleverantören som faktiskt kom inom en timme.

Väl ute beslöt vi oss för att möta Johan för en lunch. Det är mysigt att vara heman med Miriam men extra mysigt när vi kan göra saker tillsammans. Efter lunchen följde Johan med hem och jobbade från telefonen så att vi hann gå igenom lite saker innan jag skulle till ortopeden vid 14.40.

På väg dit var jag lite orolig för vad han skulle säga om min röntgen och många tankar har snurrat i mitt huvud om varför jag har fått så ont så snabbt. Men nu var det äntligen dags för diagnos. Dr. Johan (som han heter) var tydlig med att jag har ett diskbråck och att det inte var den värsta sorten men inte heller något att skoja bort. Jag kommer kunna bli återställd men det kommer att ta tid innan jag kan skutta runt helt smärtfri. Till sommaren kan jag kanske börja springa igen men han sa att det kunde ta 3 -4 år innan jag är helt återställd. När jag hörde det trodde jag inte mina öron. Men jag valde att fokusera på löpning till sommaren. Jag menar, folk har hört att de blivit förlamade men plötsligt kunnat gå igen. Jag kommer klara det här och jag SKA springa snabbt igen. Kosta vad det kosta vill! Tack till alla er som skriver, hejar och peppar – ni är verkligen med mig i denna kamp  mot smärtorna.

Nu avslutar jag dagen med en guldmask för att muntra upp lite 🤩

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
johnvalencia

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Eva

    Kämpa! Jag har också ett diskbråck som jag kämpat med! Kunde inte springa på flera år utan fick fokusera på promenader och att stärka ryggen! Nu springer jag igen! Och det är underbart! Men det som gör min rygg sämre är stillasittande och att ligga för mycket (menar att ligga ner🙈) så det väldigt mkt fysisk aktivitet för mig! Önskar dig lycka till och snart springer du igen!!

  2. A

    Kämpa! Har opererat diskbråck för fyra år sen, som trolleri! Men smärtan innan… önskar ingen den.

  3. Gun Lindqvist

    Vet hur det är har gått igenom detta helvete med värk pga bråck! Ingen känsla i ett ben svårt att kissa ont i magen av alla tabletter😥Men gå på sjukgymnastik det lättar👍🏻Kram!!

  4. Eva

    Tråkigt med diskbråcket John- hoppas verkligen att du blir återställd utan op( själv har jag aldrig blivit de). Men nu ska vi tänka positivt för din del,lyssna på kroppen och bär inte när du har ont. Ha som mål att du ska kunna springa till sommaren och att du under tiden får nöja dig med mysiga promenader. De går snabbt till våren och sommaren nu. Många styrkekramar ❤❤